Solen har för länge sedan gått ned, och natten sänker sig över Brattby gård. Årets regissörer är såklart på plats – Britta och Dan, två spexveteraner med många strängar på sina lyror. Fenomenet Bran är ett faktum. Fast vilka är dessa gammspexare egentligen? Var slutar Britta och var börjar Dan? Det försöker vi reda ut här.
Skulle du kunna beskriva dig själv lite kort?
Dan: Jag är ganska lång.
Britta: Jag är ganska blond.
Lite mer utförligt…?
Britta: Britta är jag! Jag är lite tankspridd, och därför är det väldigt bra att ha Dan med sig som är väldigt strukturerad och bra. Jag kommer från Linköping och pluggar till läkare här. Har sysslat lite grann med teater när jag var liten, men inte så mycket nu på senare tid förutom spexet. Det är det jag tycker är kul att göra, helt enkelt.
Dan: Hej! Jag kommer från Lidköping, pluggar också till läkare och är snart klar. Jag började spexa för att jag hade några kompisar som var med i spexet, och det var då min teaterblomma började vecklas ut. Det känns jättebra att vara ett radarpar tillsammans med Britta, som ostrukturerar mina tankar.
Har ni tänkt på att ni kommer från Lidköping och Linköping, och att det låter väldigt lika?
Britta: Ja.
Dan: Nej.
Britta: Kanske.
Dan: Invalidköping kan man tänka om man vill komma ihåg vem som är från vem.
Vem skulle spela dig i filmen om ditt liv?
Britta: Jim Carrey. Definitivt. Hela minspelet och allting tror jag att han skulle göra bra; alla känslor helt enkelt.
Dan: Hugh Jackman. Jag tror inte jag behöver utveckla det. Musklerna lockar, han är sjukt charmig och empatisk och jag vill vara som han.
Vem är din favoritregissör?
Britta: DAN!
Dan: BRITTA!
Om ni ska välja någon som ni inte har nepotistiska skäl till att välja, vem väljer ni då?
Britta: Då säger jag Pedro Almodóvar.
Dan: Han som har gjort ”District 9” och ”Chappy” – Neil Blomkamp.
Vem var du i högstadiet?
Dan: Nörden. Jag hade sandaler och strumpor.
Britta: Jag var den snälla. Jag och några andra var det lilla nördgänget. Jag var aldrig den som var retad, men jag var den som umgicks med de som var lite mobbade. Hehe.
Vem var du kär i?
Dan: Tjejen i parallellklassen. Vi satt bredvid varandra på tyskalektionerna.
Försök sätta ord på ditt inre mörker.
Britta: Jag skulle nog säga att det är ångest över sådant som jag aldrig gjorde eller över saker jag vill göra men inte gör.
Dan: Jag skulle isåfall gå in på en snarlik tråd. Jag vill göra så himla mycket, och ibland försöker jag göra lite för många grejer, så att det nästan går ut över mig själv.
Vad är det bästa med Britta respektive Dan?
Britta: Det bästa med Dan är att han är fantastiskt rolig, fantastiskt knäpp och ändå så kan han göra vettiga saker. Det är den bästa kombinationen någonsin. Jag har aldrig tråkigt när jag jobbar med Dan. Vi kommer alltid fram till vettiga saker, och det är mycket tack vare att han har en bra förmåga att analysera saker, strukturera upp det, hitta lösningar. Fantastiskt bra!
Dan: Jag känner att Britta är en fruktansvärt trygg person. Det känns väldigt bra att vara med Britta; hon är som en trygg klippa. Så även om jag är knäpp och håller på, så känns det som att hon hela tiden ser till så att jag inte flyter iväg på havet utan är fast på en udde. Det känns ju tryggt, för då vågar man vara lite mer crazy också.
Vilken amerikansk president skulle du gifta dig med och varför?
Britta: Barack Obama, för att han är en av de få vettiga… Nej! John F. Kennedy såklart, för han var snygg OCH vettig.
Dan: Hillary Clinton.
Men hon är ju inte president…?
Dan: Än.
Var inte så heteronormativ…
Dan: Barack Obama då! Han är ju asgrym.
Du ska avrättas – vilken metod väljer du och varför?
Britta: Giftinjektion. Alla gånger damkalsonger. Det är förhoppningsvis snabbt och smärtfritt.
Dan: Giftinjektion är det jag känner mig mest trygg med, istället för att ha någon klinga som ska åka eller någon snara eller en stöt.
Om du måste välja, vem är din favoritdiktator?
Britta: Stalin, för att han var så snygg. När han var ung. Eller får man säga Dan?
Dan: Mao säger jag. Jag kan väl för lite om honom antar jag.
Ni känns ju ganska kungliga – vore inte en arkebusering på sin plats?
Britta: Spektakulärt – ja, för andra, men inte för mig själv.
Dan: Jag håller med! Det känns som ett onödigt stressmoment när man sätter sig på jobbet i en stol, och så kommer en kollega som bara ”tjoff”!
Vilken blir din sista måltid?
Britta: Potatismos. Med varmrökt lax tack. Potatismos är asgott; det är det bästa du kan göra med en potatis. Lite persilja, lite parmesan, lite muskot. Mums!
Dan: Stekt, panerad spetta med färsk potatis och skysås och lingonsylt och ärtor.
Vem är ditt frikort?
Britta: Får man välja vem som helst? Ung som gammal? Isåfall en ung Harrison Ford.
Dan: Kristin Kaspersen.
Oj! Vad hände där Dan?
Dan: Nä, vi skojade om det någon gång och sedan har jag inte fått ändra. Där kan vi också ha Hugh Jackman som gay-frikort, för det ska man ju ha ett också.
Fast om du ska välja någon som du faktiskt kan springa ihop med nu, Britta?
Britta: Oj, det här var svårt.
Dan: Men du tyckte inte att diktator var svårt…
Britta: Här finns det ju så många att välja på!
Dan: Säg inte som du har gjort på alla andra frågor – Dan.
Britta: Jag tänkte det först, men nää. Jag säger…
Dan: Ung Stalin?
Britta: Nej, man fick ju inte välja sånt. Han som spelar Thor – Hemsworth! Nej, hans yngre brorsa! Hemsworth den yngre. (Liam Hemsworth, reds. anm.).
Dan: Jag har ju egentligen ett annat frikort, faktiskt, fast jag kommer inte på vad hon heter. Hon spelar någon icke-roll i ”Fast and Furious 5” eller nåt sånt där. Hon är inte jätte-skådismässig, hon är bara där för att hon är snygg. Typ. Det funkar ju. Elsa Pataky heter hon!
Vad skulle du göra om du fick byta biologiskt kön för en dag?
Britta: Jag skulle nog göra något väldigt vardagligt.
Dan: Jag skulle typ gå och jobba. Jag skulle jobba, gå på krogen – sådana grejer som man försöker sätta sig in i hur det är men inte kan göra.
Britta: Jag skulle inte göra något superexklusivt, utan göra sådant som jag gör själv men bara göra det som man då.
Dan: Jag skulle amma ett barn.
Vem skulle du ringa om du satt i thailändskt fängelse och varför?
Britta: Pappa. Alltså han fixar det. Pappa är bra, han kan fixa grejer. Han är vettig, om man säger så.
Dan: Åsa, min sambo. Jag litar på henne med mitt liv. Om hon inte svarar ringer jag min polare Johan.
Du har en svanktatuering – vad står det på den?
Dan: Nej tack.
Britta: Det står BRAN! Nej vänta, don’t panic.
Bonusfrågan: Vad skulle du välja – att ha explosiv diarré varje dag eller att äta en skål med bajs?
Britta: Mums!
Dan: Jag skulle äta en skål med bajs. En mycket liten skål, ca. en ml. Och då helst mitt eget, tror jag.
♥/Journalisterna
